KOBINGO
Möklinta blev för ett antal år sen rikskänt för den kobingo som anordnades under ”Möklintaveckan” – efter att länsveterinären hade hävdat att det var kränkande för kossan.
Effekten av detta påstående blev bara att Möklintaveckans kobingo fick väldigt många nyfikna besökare!
Texten nedanför fotot är saxat ur programmet för gångna Möklintaveckor.
Kobingo är en ädel sport, som alls inte förnedrar eller stressar kossan. Se bara på Vivan här – ser hon inte hur fridfull ut som helst?
Kobingo är i själva verket en form av meditation, som fler stadsmänniskor borde pröva på. Se bara på publiken i fotot ovan, hur fridfulla de ser ut! Tålmodigt och behagfullt väntande i solens härliga sken, på att enzymer och tarmbakterier ska bli färdiga med sitt, och den lojt betande Vivan ska släppa ifrån sig en mocka. En kossas matsmältning, som det hela ju bygger på, är inte den raskaste i världen. Hon har ju – påstod åtminstone min biologilärare – fyra magar!
Kobingo är också en lärorik sysselsättning som bidrar till att få ett mer naturligt och odramatiskt förhållningssätt till allas våra fysiska funktioner.
För att lite mer seriöst gå in på hur kobingon fungerar, så kan ni muta in kobingorutor under hela Möklintaveckan. Kossans bingohage är uppdelad i ett rutsystem, som hon själv dock inte är medveten om – för att inte göra det möjligt att styra henne. Det är också otillåtet att muta eller skrämma kossan åt något specifikt håll i hagen. Däremot är det tillåtet att i förväg kontrollera i vilken sida den frodigaste klövern växer. Sen om kossan verkligen står kvar på den fläcken när det är dags att göra sig av med resultatet av sagda klöver, det är en annan femma.
Kobingodragning sker klockan 16.00 onsdag till lördag under Möklintaveckan. Detta är förstås en sanning med modifikation. Klockan 16 leds kossan in i hagen. Sen kan det ta alltifrån fem minuter till två timmar innan något nedlägg görs. Om kossan inte har gjort ifrån sig inom två timmar avgörs det hela genom pilkastning istället. Personligen känner jag inte till om detta särfall någonsin har inträffat…
De kossor som deltar i kobingon är ju alltid sin-kor, det vill säga de har slutat ge mjölk och går och väntar på att få föda nästa kalv. Eftersom de inte mjölkar så äter de inte samma volymer av gräs som mjölkande kossor, och därmed är de heller inte lika flitiga på att ge ifrån sig komockor. Men den som väntar på något gott…
23 Vivan
Föddes 19 September 1994, den stolta modern hette ”235” (dotter till tjuren ”642 Hällstad”) och fadern ”785 Kölbråte”.
Hon har hittills kalvat tre gånger, alla tre var kvigkalvar – vilket förstås uppskattas eftersom man gärna vill se arvtagare till denna duktiga kossa. Nu är hon dräktig igen, den blivande fadern heter ”3442 Stöpafo”, beräknad nedkomst 14 September (f.ö. exakt samma datum som förra året).
23 Vivan är en riktig toppkossa – under kontrollmjölkningen i november 1999 hade hon en dygnskvot på 41 liter! Sedan dess har det sjunkit något eftersom hon har ställts i sin, och just nu mjölkar hon inte alls förrän hon fött sin kalv. Den sammanlagda mjölkproduktionen under 1999 uppgår till den beundransvärda summan 10 284 liter!
Vad gäller själva mjölkkvaliteten är den också bra: fetthalt 4,8, proteinhalt 3,1 och cellvärde 1 – extremt lågt och bra (siffrorna är tagna från kontrollmjölkningen i november 99).
Förutom att 23 Vivan är en ypperlig mjölkko är hon också väldigt frisk och sund. Hon är den sortens ko som inte lägger på sig något hull utan istället lägger all energi på mjölken. Hennes ”JHK” (JuverHälsa) står stadigt på 0 (d.v.s. inga som helst anmärkningar). Hon är också vänlig och följsam, och har – enligt Ingegerd Jansson – magfunktioner som fungerar som en klocka! Och det är förstås en fördel för en bingo-kossa!
23 Vivan har en sällskapsdam med sig intill bingoplanen, för att inte känna sig så ensam (kor är ju flockdjur) – denna heter 50 Hjärta.
Till vardags bor 23 Vivan på Rickard Janssons gård i Hammarby – som man kan skymta tvärsöver hagarna söder om Gammelgården och kobingoplanen.