Kreatin är ett kosttillskott som rekommenderas alla hård-, och repetitivt tränande personer (såsom styrke-, och konditionsträning). Ämnet har en bevisad och dokumenterad positiv effekt och anses vara ett säkert tillskott oavsett ålder och ämnesomsättning. En del av kosttillskotten idag har dessvärre en dåligt dokumenterad effekt, något som inte gäller för kreatin. Enligt forskare däribland även ISSN – International Society of Sports Nutrition är kretin ett ämne som lagrar fosfat och ämnar kroppens energiomsättning. Forskning och resultat angående dess positiva effekt har sammanställts och publicerats av ett flertal näringsexperter.
Vad är kreatin?
Kreatin är ett ämne som finns naturligt i våra muskler. Som det nämndes tidigare hjälper det till att lagra fosfat – kroppens egna energigivare. Hur ser egentligen processen ut? Om du kör intervaller eller styrketränar frigörs energi och fosfat används under träningens gång. Kreatin kan man få i sig via konsumtion av kött. De rikaste källorna är fisk och rött kött. Det finns 4 – 5 gram per kilo beroende på vilken typ av mat du äter. Oftast får man cirka 2 gram per dag från kosten. Kroppen producerar själv kreatin, vanligtvis mellan 1 – 2 gram per dag. Så, med andra ord är ämnet något som kroppen själv tillverkar samtidigt som man får i sig lite extra via maten.
Rekommenderat kreatinintag och biverkningar
Vid hård träning räcker inte kroppens naturliga produktion till. Matintaget når inte heller upp till mängderna som behövs. Därför rekommenderas en startdos på 5 gram kreatin, helst 4 gånger om dagen. Intaget ska fortsätta i 5 – 7 dagar. Detta för att fylla på kroppens eget lager. Efter startdosen bör du helst ta 3 – 5 gram per dag. Visserligen kan doserna variera personer och träningsformer emellan. Fråga gärna din tränare om rekommenderat dagligt intag som passar just din kost, motion och behov. Har kreatin några biverkningar? Över 1 000 studier har gjorts om näringsämnet och den enda återkommande biverkningen är en smärre viktuppgång. Detta beror på att ämnet binder vätska, något som egentligen kan ses som positivt i vissa scenarion. Speciellt om du är en idrottare som tränare i varmt klimat och behöver en bättre reglering av kroppstemperaturen.